Month: November 2025

Helige Lukas av Krim, även känd som den berömde läkaren Valentin Vojno-Jasenetskij, skrev en självbiografi med titeln “Jag blev kär i lidandet”, som jag har läst flera gånger. Jag kan säga att hans uppenbarelser om sitt privatliv slog mig lika mycket som själva titeln på självbiografin. Tänk, vilken märklig och vacker titel det är – “Jag blev kär i lidandet”.

Hur kan man älska lidandet när man befinner sig i det, och den enda tanken är att det bör upphöra så snart som möjligt? Jag tror dock att hela djupet av den mänskliga kärleken uppenbaras i det.

René Descartes skrev: “Jag tänker, alltså finns jag.” Låt mig förstärka denna tanke: “Jag lider, alltså älskar jag.”

Om jag älskar, så lider jag; om jag tänker, men inte älskar, så existerar jag bara.

Ärkepräst Pavel Ostrovsky (Ryska Ortodoxa Kyrkan)

Originallänk

Det är meningslöst att söka efter en världsomfattande rättvisa, eftersom hela mänsklighetens historia utan undantag visar att det är ondskan som råder i världen, medan godheten alltid visar sig vara den enskilda människans bedrift. I den meningen tycks det mig som att optimismen endast kan vara personlig, aldrig allmän. Det vill säga: om jag gör gott så kommer allt gå mig väl; det innebär inte att andra också kommer att göra gott bara för det.  Continue reading “Den sanna styrkan i svaghet”

Första kyrkan förstod vikten av välgörenheten. Välgörenheten, redan befintlig i den judiska traditionen, var i första hand inriktad mot de mest utsatta, änkor och föräldralösa. Kyrkan fortsatte att hjälpa både äldre och yngre änkor. Yngre hade större chanser till ett andra äktenskap vilket kunde säkra deras försörjning, men kyrkan ansåg att fattigdomen inte var tillräcklig anledning till att ingå andra äktenskap mot sin vilja. Å andra sidan hade äldre änkor i sextio års ålder begränsade möjligheter till omgifte. Desto mera hade kyrkan anledning att hjälpa dem med tanke på att kyrkan mer uppskattade celibat än giftermål. Dessutom fanns det gammaltestamentliga vittnesbörd bevarade om äldre änkor som levde vid templet och nytestamentliga om unga änkan Hanna profetissan, som aldrig lämnade templet, alltid fastande och bedjande.  Continue reading “Diakonissor i den ortodoxa kyrkan. Del 1 – Kyrkans änkor”

Den kristna tron på världens skapelse av Gud utesluter inte frågan om världens ursprungliga karaktär – om den är skapad (allt existerande är resultatet av Guds skapande handling) eller utvecklad (världen utvecklades av den ursprungliga materia som Gud skapat och givit sina lagar).

Den Heliga Skrift talar om en ”sexdagars skapelse”, det vill säga om världens uppkomst och tillblivelse i sex successiva steg från det lägsta till det högsta – människan. Vittnar detta om en evolutionär utveckling av världen? I sig är uppgiften om sex skapelsedagar inte ett tillräckligt bevis för en evolutionär process, även om många västerländska teologer hävdar detta. Ty dessa sex ”dagar” kan förstås både som tidsmässiga perioder och som tidlösa akter av successiv skapelse där Gud för nya former av existens till liv. Continue reading “Gud – skapelsens ursprung”

Häromdagen kom en fyrtioårig kvinna till mig med en fråga: “Fader, ge mig råd. Jag har försökt att gifta mig i fjorton år nu, men jag har inte lyckats. Vad ska jag göra? Ska jag fortsätta försöka eller ska jag ge upp?” Och då frågade jag henne: “Vilken typ av kvinnor tror du män gillar?” För det är viktigt. Mannen är som en jägare: hans blick är skarp. Han hittar kvinnan han skulle vilja dela sitt liv med utifrån vissa kännetecken. Kvinnan tänkte efter och började prata om vad hon tyckte var nödvändigt och rätt att göra: att läsa akathister, gå i kyrkan, och göra goda gärningar. Allt detta är väldigt fint, men poängen ligger i något annat. Continue reading “Hur man som kvinna hittar sin andra hälft”