PREDIKAN

En man som beskrev sig som ateist sa en gång att det inte funnits ett enda verkligt bevis för existensen av en annan värld i hela mänsklighetens historia och att inga mirakel har kunnat registreras rent vetenskapligt. Mirakel… Vi letar alltid efter mirakel, även om de verkar omge oss hela tiden, men eftersom vi står precis framför dem ser vi dem inte längre. Man kan vänja sig vid allt. Du vet hur svårt det är att se en död person. Det är till och med skrämmande. I krig kliver man dock helt enkelt över de döda.  Samma sak här.  Continue reading “Vad vittnar mirakel om?”

Endast i kyrkan kan en människa få den nådefyllda styrkan för att förändra sitt eget liv.

Om en människa inte bekänner sina synder, om hon inte ständigt kämpar med sig själv, om hon inte ständigt tvingar sig att be, hur svårt det än må vara, om hon inte regelbundet tar emot nattvarden, om hon inte förenas med Gud i nattvardens sakrament, kommer hon helt enkelt inte att ha styrkan för att omvända sig och kommer inte att kunna röra sig mot Gud. Continue reading “Förvandling genom kyrkan”

 

Det som bekräftar Kristi uppståndelse, vilket för övrigt fullständigt motsvarar de vetenskapliga och historiska principerna för forskning av antika litterära verk, är först och främst ett stort antal vittnesbörd från direkta ögonvittnen till den Uppståndnes uppenbarelse. Vi finner dem i Nya testamentets böcker: De myrhabärande kvinnorna, som kom först till Kristi grav tidigt på morgonen, Hans lärjungar, för vilka Han visade sig många gånger i olika situationer. Alla dessa berättelser, som ofta skiljer sig åt när det gäller beskrivningen av detaljerna kring den uppståndne Kristi uppenbarelse, talar med fullständig övertygelse om själva uppståndelsens faktum. Detta bekräftar äktheten i deras vittnesbörd på ett särskilt övertygande sätt. I annat fall, skulle man behövt ta bort beskrivningar som inte stämmer med varandra. Så är det inte i det här fallet. Alla de äldsta manuskripten av Nya testamentets skrifter överför dessa texter utan minsta antydan till försök att undanröja uppenbara avvikelser. Continue reading “Om Kristi uppståndelse”

När vi blir förorättade är vi alltid missnöjda, även om vi inte visar det utåt. Och detta missnöje är till och med genomträngt av ett visst religiöst patos, ty i var och en av oss finns i hjärtat en helig plats, avsedd för Gud, men upptagen av avguden ”Jag” i stället för Gud. Continue reading “Avguden ”Jag” på Guds plats”

Att ha andliga gåvor och att vilja ha andliga gåvor är två mycket olika saker.

En gång fördes en sjuk pojke till den helige Pimen den Store, men man visste att den gamle mannen av ödmjukhet skulle vägra att hela honom. Då gjorde munkarna så här. Continue reading “Rätt inställning till Guds gåvor”

Det finns en gammal österländsk liknelse om en gammal man som kom till en läkare, berättade om sin sjukdom och fick som svar att orsaken till sjukdomen var ålderdom.

Den sjuke berättade om ytterligare några symptom och hörde samma sak från läkaren. Continue reading “Alla lidelsers rot”

Den högmodiga människan, även om hon har några dygder, kan inte, när hon ser dem, låta bli att upphöja sig själv över dem.

Därför strävar fåfängans demoner efter att vända vår uppmärksamhet mot det goda vi har gjort och ingjuter tankar om vår gudsfruktan. Continue reading “Vår godhet devalveras av fåfänga”

Ondska gör oss till våra egna fiender, så till den grad att vi ibland till och med är redo att själva lida, så länge vår nästa inte har det bra. Continue reading “Våra egna fiender”

“…Om någon slår dig på den högra kinden, så vänd ock den andra till åt honom (Matteus 5:39), sade Herren. Med högra handen slår man på den vänstra kinden, och med den vänstra på den högra. Continue reading “Med den rättfärdiga högerhanden mot den vänstra kinden”

Kyrkan har erfarenhet av att uppfostra människan. Kyrkan har uppfostrat landets bästa människor.

Vem är den bästa människan idag? En popsångare som har tjänat ihop till ett eget palats? Continue reading “Otukt, utsvävningar och Gud vet vad”

När det gäller sambandet mellan bön och fantasi måste man komma ihåg att i den mån bönen är betingad av eller upprätthålls genom fantasier, är den i själva verket ingen bön alls. Continue reading “Fantasier och känslor under bönen”

Till att börja med är varje helgon ödmjukt. En person kan inte vara helig utan att vara ödmjuk, alltså först ödmjuk och sedan helig. Helgonet tar allt som ges av Gud med vördnad, glädje och tacksamhet. Continue reading “Vad är skillnaden mellan en syndare och ett helgon?”

För det första hindras vi av vällust. Vi fastar dåligt, våra kroppar är inte förandligade genom fastan och är inte kapabla att delta i bönen, utan bara distraherar oss från den. Continue reading “Vad hindrar oss från att be?”

Kristendomen är att följa Kristus. För att följa Kristus måste man sannerligen förneka sig själv, eftersom den syndiga människan är benägen till egoism, vällust, högmod och fåfänga – allt det som är motsatsen till kärleken till Gud och kärleken till sin nästan. Continue reading “Utan offervillig kärlek finns inget liv”

Humanism är en början för satanism. Till en början, den syndiga, icke förnyade i Kristus människan förklarar sig själv till att vara skapelsens krona. För denna ”fullkomliga”, ”skapelsens krona” faller det sig naturligt att vara domare och att fördöma och i synnerlighet kyrkan. När prästerna oundkomligt blir fördömda då blir följaktligen också Gud för humanisten bara en ”prästers saga”.  Continue reading “Humanism är en början för satanism”