I Faderns, Sonens och den Helige Andens namn. Älskade bröder och systrar, ni har precis hört dagens Evangelium som avslutas med att Kristus började förkunna sitt Ord om omvändelse.
«Gören bättring, ty himmelriket är nära». Innan dess hade Han först talat om kustens Kapernaum och Sevulons och Neftalims trakterna dit ljuset har kommit till folkslag som vistades i mörkret.
Älskade bröder och systrar, i dagarna har vi firat Kristi födelse, Kristi dop, den helige Johannes Döparen och från och med idag den helige Sava av Serbien. Nu när vi läser igenom detta Evangelium om hur Kristus hämtade med sig ljuset som genomtränger allt och som jagar bort mörkret, så kan vi säga att detsamma gäller även alla helgon som fortsätter i apostlarnas, lärjungarnas och själva Kristus och Hans läras spår. Genom alla tider och alla århundraden gav oss Gud någon av dessa att vistas bland oss, från Johannes Döparens tid ända till våra dagar. Ibland kan vi inte i stunden se vilka de är men det avslöjas till oss i efterhand.
Till oss ortodoxa serber som blev ortodoxa genom våra lärare Kyrill och Methodios gav Gud den helige Sava som för evigheters evigheter bringade ljuset till dem som vistades i mörkret. Han anslöt oss till de andra kristna nationerna, till dem som inte bara tror på Treenigheten men också på omvändelse. Vad kan då denna omvändelse betyda? Omvändelse, enklast sagt betyder sinnesförändringen. Vad behöver vi förändra och hur kan vi förändra sinnet i denna värld? Vi bör alltid förändra från mörkret till ljuset. Vad är då mörkret? Synd. Varför är synd mörkret? För att den förmörkar vår tanke, vår syn, våra sinnen och försöker förmörka det mest värdefulla i våra liv, vårt hjärta. Synd bokstavligen betyder att vi missar vårt mål – amartia. När en människa misstar sig då kan han inte se, och hans ögon är förmörkade och allt runtomkring honom är mörkret. För att människan ska se och uppnå målet, måste denne vara i ljuset och det finns inte människor som icke syndar som vi ofta säger i våra böner såsom även står i Heliga skrifter. Gud gav oss omvändelse till räddning såsom även sägs i en liturgisk bön. Gud gav oss förmågan, oavsett hur mycket vi har fallit djupt in i mörkret att genom sinnesförändringen omvandla mörkret till ljuset. Vad händer med mörkret när ljus förs in i det?! Det försvinner, drar sig tillbaka. Ett litet ljus räcker till för att det djupa mörkret ska skingras. Omvändelse har denna kraft, det har Herren lärt oss, det har den helige Johannes Döparen som Hans föregångare lärt oss, det lärde oss även den helige Sava.
Låt oss minnas idag när våra barn från den serbiska skolan förbereder sig att läsa dikter om den helige Sava, vad den helige Sava tog med sig till oss utom Evangeliet och läran om den rätta vägen. Den helige Sava var den förste som stiftat lagen, den förste att översätta lagar för att om ett folkslag vill bli bland de mest upplysta folkslagen måste de ha den här lagen, rätten. Han öppnade även skolor för att folk skulle kunna utbildas och upplysas, därför säger vi att den helige Sava är vår förste upplysningsman. För det tredje, så såg han till att vid varje kloster att grunda sjukhus och institutioner som tog hand om de fattiga, exempelvis vid Hilandar och Studenica. Om vi firar den helige Sava och har honom som förebild måste vi påminna dessa saker. Bryter vi mot lagen, antingen den jordiska eller den himmelska, hamnar vi i något mörker, i någon osundhet. Om vi lär oss, upplyser oss själva varje dag, om vi läser, pratar med kloka människor, lyssnar och tittar på sunda ting, då är vi den helige Savas barn. Om vi har medkänsla för de som är sjuka, för de som är fattiga, då är vi den helige Savas folk. Utan de tre sakerna, de tre diametrarna, kan vi inte kalla oss den helige Savas folk, då lurar vi oss själva och de runt omkring oss.
Mitt i allt detta finns alltid kamp mellan mörkret och ljuset, mellan frihet från synd oh slaveri under synd. Omvändelse är en kraft, en välsignelse, en gåva från Kristus och Hans lärjungar som lossar våra bojor och snaror, som binder oss till mörkret och kastar oss till fängelset. Inte bara en kraft som tar bort dessa bojor utan samtidigt en lampa och vägvisare som för oss ut ur mörkret. Därför går omvändelse ihop med bön och djupa suckar vilka vi ibland ber med, om vi inte hittar rätta orden. Därför går omvändelse tillsammans med bikt, bikt till någon broder eller syster eller inför en ikon när ni säger “Herre, jag har syndat mot både himmelen och jorden och mot Dig, Herre, jag har fallit in i mörkret, ta mig ur mörkret”. Så bröder och systrar, om vi inte kan vara som den helige Sava som tog hela folkslaget från mörkret till ljuset kan vi genom tiderna fortsätta åtminstone ge en hand till den andre när den andre befinner sig i mörkret, bara om denne säger, “Bror, syster, jag har fallit, giv mig din hand”. Ge honom din hand, hjälp honom för att en dag kommer vi också behöva den hjälpen. Det handlar inte bara om att vi ska räcka ut en hand och hjälpa, utan för att vi ska få taga del av ljus och mer upplysning.
Därför, bröder och systrar, finns detta Ord som vi hörde idag, som Jesus började förkunna, bringande ljuset till de trakterna som låg i mörkret, sägande: «Gören bättring, ty himmelriket är nära». Vad betyder det att himmelriket är nära? Det betyder att Herren har kommit och att Herre kommer att komma, detta ska vi nu besjunga. Närsomhelst vi sjunger Halleluja säger vi: Herren kommer, Herren är bland oss”. Var kommer Han och var vill Han vistas, var vill Han komma in och vad vill han göra? Han vill komma in i våra hjärtan och ta in ljuset i mörkret av våra själar. När han kommer in i våra hjärtan, i våra känslor och i hela vårt väsen, våra ögon, vårt sinne, vår vilja och vårt språk – allt detta belyst av detta ljus. Amen, må Gud ge oss att detta sker även idag.
Biskop Grigorije (Serbisk Ortodoxa Kyrkan)