I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn.
I dagens evangelium läser vi om en ung man som kommer fram till Kristus och frågar honom: ”Gode Mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?” Och Kristus svarar honom:
”Varför kallar du mig god? Det finns bara en som är god, Gud allena. Vill du ha evigt liv, så håll buden.” Den unge mannen frågar: ”Vilka?” Då räknar Kristus upp: ”Du ska inte stjäla. Du ska inte dräpa. Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte vittna falskt. Hedra din fader och din moder.” Då svarar den unge mannen: ”Allt detta har jag hållit sedan min ungdom. Vad fattas mig ännu?” Då svarar Kristus. ”Om du vill bli fullkomlig, gå och sälj allt vad du äger och ge till de fattiga och kom sedan och följ mig.” Då går mannen bedrövad bort, eftersom han är rik. Kristus säger då: ”Hur svårt är det inte för en rik att komma in i Guds rike! Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike. Då säger lärjungarna. ”Vem kan då bli frälst?” Kristus svarar: ”För människor är detta omöjligt, men för Gud är allting möjligt.”
Det här lär oss, först och främst, hur viktigt det är att vi håller buden, lever efter Guds bud och stadgar. Det är där vi har möjligheten att få det eviga livet, och det är därför som det är viktigt att vi håller oss till vår ortodoxa tro, till Evangeliet, till det som Kristus har lärt oss, och att vi håller buden, därför att då har vi hoppet om det eviga livet. Då håller vi oss inom den fålla som är Kristi hjord, som han vallar, och då är vi under hans beskydd. Om vi lever kvar i Kyrkan och håller Kyrkans bud och stadgar, lever med i liturgin, kommer ofta till nattvarden, biktar våra synder, tar del av Kristi kropp och blod, väl förberedda – då har vi hoppet om det eviga livet.
Den här unge mannen ville någonting mer, men när han fick svaret, så gick han skamsen bort, därför att Kristus säger till honom: ”Om du vill bli fullkomlig, så gå och sälj allt vad du äger, ge det till de fattiga och kom sedan och följ mig.” Det var han inte beredd att göra. Han älskade mer sina ägodelar och den rikedom som han hade, än att leva med Kristus.
Det här lär oss hur farligt det kan vara med rikedom. Det därför som Kristus säger: ”Hur svårt är det inte för en rik att komma in i Guds rike!” Det är inte fel att vara rik i sig, om man gör gott med det som man har fått av Gud, om man delar med sig till de fattiga, om man hjälper sina vänner och sina ovänner och gör gott med det som man har fått av Gud på olika sätt. Men problemet är när man älskar det mer än Kristus själv.
Den här unge mannen hade möjlighet att lämna allt vad han ägde och hade, och följa med Kristus, och så undfå inte bara det eviga livet, utan salighet i det här livet, och än mer: det fullkomliga livet, fritt från alla världsliga bekymmer, och bara leva för Kristus.
Det är därför som det är viktigt att vi tar vara på vårt liv, ser det som en gåva av Gud, allt det goda som vi har fått, att vi gör gott med det för vår nästa och att vi bemödar oss om att vinna det eviga livet.
Bland många andra som har hört denna kallelse är Antonius den Store. Som en ung man, kanske 16 eller 17 år, hörde han detta evangelium. Också han kom från en välbärgad familj. Han gick bort och sålde vad han ägde och hade, gick ut i öknen och levde där som munk i nästan 100 år, tills han dog, över 100 år gammal. Och många andra utav ökenfäderna, och munkar och nunnor fram till idag, har lyssnat till detta Kristi bud, därför att det är den fullkomliga vägen. Det är inte alla som kan gå den, men det är den fullkomliga vägen, den väg som är mest välsignad i det här livet, om man håller sig till den och lever den så som Gud vill.
Men det viktiga är att vi håller oss inom Kyrkans hägn, inom Kyrkans murar och hennes beskydd så att vi håller oss till Evangeliet och Kristi bud, att vi kommer ofta till kyrkan, biktar våra synder, att vi tar emot nattvarden, Kristi kropp och Kristi blod, därför att då har vi hoppet om det eviga livet. Och det är den försmak som vi får redan här när vi är i kyrkan, därför att Kyrkan är försmaken av det eviga livet. Det är den som vi ska få i uppfyllelse, i evighet, den dag som vi lämnar det här livet och går in i evigheten. Och gör vi detta, då har vi hoppet om att få leva med Kristus och alla hans heliga i evighet. Guds välsignelse!
(Hållen i Bredared den 15:e september 2024)
Arkimandrit Dorotej (Heliga Treenighetens Munkkloster i Bredared
Svenska Ortodoxa Prosteriet under Skandinaviens Stift av Serbiens Patriarkat)