I Faderns, Sonens och den Helige Andens namn.
Kära bröder och systrar, dagens Heliga Evangelium lyfter upp en viktig detalj som Nya testamentets kanon av den Heliga Skriften börjar med. Det är genealogi. Tack vare Skriftens vittnesbörd vet vi att Guds allra Heligaste Moder är från Davids stam och att David, en människa i ordets fulla betydelse, är en ättling till våra förfäder Abraham, Isak och Jakob och alla ända till Adam.
Bröder och systrar, på denna högtid som vi snart ska fira och vilken det Heliga Evangeliet introducerar för oss, ägde vår frälsnings hemlighet rum, hemligheten om föreningen mellan Gud och människa.
Varför är det viktigt att den skedde? Utan den hade vi skapade, födda människor bara en väg att gå, vägen som vårt folk och vår folks vishet beskriver som vägen ”från vaggan till graven”. Men eftersom Guds Son blev Människosonen, genom den Välsignade Jungfru Maria, ägde föreningen rum mellan den skapade människan och den oskapad Guden. Var hände det? Där inne, i djupet av och under Marias hjärta.
Dagens Evangelium avslöjar för oss hur detta hände. Det var en flicka som bodde i templet i fjorton år, född av de rättfärdiga föräldrarna Joakim och Anna. Där i templet livnärde hon sig av bön, lydnad, goda gärningar och fick den Helige Andes välsignelse och nåd.
Detta är målet för var och en av oss, för varje kristen. Målet är ett – som den helige Serafim av Sarov, en stor lärare och andlig ledare i vår tid, lär oss. När han fick frågan vad som är målet med vårt liv, svarade han att ”målet med våra liv är att få den Helige Ande”. Varför är det viktigt att vi får den Helige Ande? För att vi ska veta vad Guds vilja är och uppfylla den. I oss själva kan vi inte ens förstå varandra, än mindre förstå Guds budskap om att Guds Son blev människa och att Gud vill rädda var och en av oss.
Bröder och systrar, detta är en stor hemlighet! Kom ihåg hur människorna en gång levde och hur de på olika sätt avföll från Gud, även om profeterna varnade dem för att inte göra det. En gång i tiden bestämde sig människorna för att bygga ett torn upp till himlen för att bli som gudarna, för att nå himlen. Enligt de Heliga Skrifterna förvillade Gud deras språk och sedan spreds de till olika delar av världen. Även idag när vi iakttar människorna, när vi ser på oss själva i våra hem, i våra familjer, på vårt eget folk, och på alla de andra folken på jorden, så verkar det som att en fruktansvärd olycka hände, att människornas språk blev ett sammelsurium, så att vi inte längre förstår varandra. Jag tror att det beror på att människorna inte strävade emot, och inte hade som mål att fullfölja huvuduppgiften, som är att få den Helige Ande, för att kunna förstå vad Guds vilja är och för att kunna förstå varandra.
I det ögonblick då Jungfru Maria är på väg från sitt hem träffar Hon ängeln som talar till Henne dessa underbara ord: ”Gläd Dig; Maria, full av nåd, Herren är med Dig; välsignad är Du bland kvinnor och välsignad är Din Livsfrukt”. Hon undrar, som varje människa skulle ha gjort, vad hans ord betyder? Vilken livsfrukt, vilken livmoder, vilken välsignelse? Och han säger till henne: ”Helig Ande skall komma över Dig, och kraft från den Högste skall överskygga Dig; därför skall ock det Heliga som varder fött kallas Guds Son”. Maria förstår då Guds språk, Guds röst. Hon har en sådan Ande att hon kan förstå allt detta och hon säger: ”Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.”
Maria blir i det ögonblicket den Nya Eva – en Eva som förstår Guds röst, inte en Eva som inte lyssnar till Guds röst, inte en Eva som lyssnade till den andra rösten.
Därifrån, bröder och systrar, kommer vår räddning. Det är väldigt viktigt att vi en gång för alla lär oss vad målet med vårt liv är! Vi bör leta efter och hitta inom oss själva denne Ande, genom vilken vi kan förstå saker omkring oss.
Detta är vad Guds välsignade Moder lär oss. Det är därför hon är så viktig, för om hon inte hade sagt ”se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom fu har sagt”, vad skulle ha hänt oss då? Vi skulle ha fortsatt att vandra i mörkret och vi skulle inte ha varit med om det som hände, Guds Sons födelse, vi skulle inte vara med om Hans korsfästelse och Hans uppståndelse, som blev vår korsfästelse och vår uppståndelse.
Lägg märke, bröder och systrar, till denna hemlighet, den hemlighet som blir förverkligad genom en maktlös och ung flicka! Se på mannen som enligt lagen snart borde bli hennes make, han var rädd. Vad var han rädd för? Vad kommer folk att säga, när de får se en gravid flicka? Naturligtvis kommer folk att säga att något är fel, men en ängel visar sig även för honom och säger: ”Josef, Davids son, frukta icke att taga till dig Maria, din hustru; ty det som är avlat i henne är av Helig Ande.”
Var inte rädda, gott folk! Det finns två underbara ord i dagens Evangelium: ”var inte rädd” och ”gläd dig”. Se hur vi lever nu! Vi lever på motsatt sätt och vi gläds inte. Det ska vara tvärtom, vi ska glädjas och inte vara rädda och för att glädjas och inte vara rädda måste vi ha den Helige Ande. Utan Denne finns inget av det. Ni har hört profeternas ord, hur imperierna besegrades och hur de inte var rädda för någon. Varför? För att de hade Anden. Vad gör vi på denna gudstjänst idag? Vi åkallar den Helige Ande hela tiden, vi säger hela tiden: ”kom och tag Din boning i oss och rena oss”, för om du inte har Anden kan du inte leva, kan du inte röra dig, kan du inte finnas till – då är du själlös och svag. Därför ska vi bedja om att få den Helige Ande och viktigast av allt – Gud har välsignat oss så att vi kan åkalla denna Ande.
Låt oss uppfyllas av Anden, då kommer rädslan inte längre att ha någon plats i oss.
Amen, Gud, låt det ske.
(Hållen i Berlin Tempelhof)
Biskop Grigorije (Serbisk Ortodoxa Kyrkan)