KYRKAN (Del 2)

Den helige rättfärdige Johannes av Kronstadt (Ryska Ortodoxa Kyrkan)

”Mitt liv i Kristus” – ett urval andliga råd

Om människorna så mycket arbetar för livets fåfänglighet och ofta låter oss vänta förgäves på att de skall avsluta detta, bör icke då vi, Guds tjänare, arbeta långsamt, eftertänksamt, medvetna om vårt tjänandes mening och med känsla, i det vi med stor andakt och nit tydligt och klart läser de böner som är riktade till Herren Gud? Det är bättre att de väntar på oss, än att vi väntar på dem. Herre, må det vara så vid varje gudstjänst, varje gång vi handhar mysterierna.

+ + +

Under gudstjänsten, under mysteriernas celebrerande och under läsningen av bönerna bör du vara tillitsfull som ett barn inför sina föräldrar. Minns vilka stora fäder, vilka världens ljus, upplysta av den Heliga Ande, som handleder dig! När du utför Guds verk bör du vara enkel, tillitsfull och fri från tvivel som ett barn. Kasta alla dina omsorger på Herren, och var själv helt fri från omsorger. “Gören eder icke bekymmer för hur eller vad I skolen tala; ty vad I skolen tala skall bliva eder givet… Det är icke I som skolen tala, utan det är eder Faders Ande som skall tala i eder” (Matt 10:19-20). Sedan länge har Herren tagit av oss detta bekymmer och denna omsorg, i det Han lärde våra gudainspirerade fäder genom Sin Ande vad de skulle säga till Herren under Gudstjänsten, vid mysteriernas celebrerande och vid alla de tillfällen och förhållanden i det mänskliga livet som kräver den bön som drar ned välsignelse från ovan. Det bör vara lätt för oss att bedja. Det är endast fienden som hindrar. Men vad förmår alla hans hinder om vårt hjärta är fast i Herren! Det är en olycka om vi icke är i Gud, om det inte finns någon fast tro i oss, om vi har bundit oss med värdsliga omsorger, om vårt förstånd är högmodigt och inbilskt; då kommer djävulen att få oss att stappla under det vi förrättar den allraheligaste och allrarenaste Gudstjänsten och fördelar det heliga Mysteriet.

+ + +

Ungdom kommer sällan till kyrkan och sysslar överhuvud taget icke med sin andliga fostran, i det den anser denna för onödig och ger sig hän åt världens fåfänglighet. Detta är frukter av högmod och bristande andlig utveckling. Man anser att kyrkobesök tillkommer det enkla folket och kvinnorna, i det man glömmer att i kyrkan Änglar celebrerar tillsammans med människorna och anser detta vara en stor salighet.

+ + +

Varför finns fastorna, fastornas gudstjänster, nedfallandet till marken, långsam och tidig klockklämtning? För att få människan att förstå och känna sin syndfullhet, få henne att förstå att hon är fjärran från Gud och att hon befinner sig i fara för att gå under. För att slå sönder muren av synd och förena människan med Gud, för att rena hennes hjärta från synden, på det att hon må se Gud.

+ + +

Liturgin är en synlig framställning i personer, ting, ord och riter av Herrens Jesu Kristi födelse, liv, lära, bud, under, profetior, lidande, korsfästelse, död, uppståndelse och himmelsfärd. Under Liturgin är Han själv osynligt närvarande, Han är Själv verksam och han gör allt genom prästen och diakonen, vilka enbart är Hans verktyg.

+ + +

Den Gudomliga Liturgin är sannerligen ett himmelskt tjänande på jorden, under vilket Gud själv på ett speciellt och intensivt sätt är närvarande och är tillsammans med människorna, i det Han Själv är den osynlige Prästen, som både frambär och frambärs. Det finns ingenting på jorden som är heligare, högre, större, högtidligare och mera livgivande än Liturgin.

+ + +

Vem har inte fått stor andlig nytta, frid och ljuvlighet i själen av att ha varit andaktsfullt närvarande under en Liturgi? Och det som ger god frukt bör också vara gott – detta är tingens: lag, detta är skapelsens lag. Av Liturgins frukter – ljuva, saliga, livgivande, av Herrens allrarenaste Lekamens och Blods Mysterier förstår man att den är av Gud, ingiven av Gudomlig Ande, och att denna Allraheligaste Ande på ett livgivande sätt andas i alla dess böner och heliga riter. Ett sådant underbart levande träd Liturgin är. Och sådan frukt den bär!

+ + +

Herre, jag bekänner att hälsa till andens och själens kraft finns hos Dig i templet, och i synnerhet i Liturgin och i Dina livgivande Mysterier! O, vilken stor salighet det finns i de Heliga Mysterierna! O, vilket liv som ges av de Heliga Mysterierna! O, outtalbara kärlek som finns i dem! O, Herre Gud, Din underbara och ständiga försyn, som månar om vår frälsning och vårt gudomliggörande i de Gudomliga Mysterierna! O, det eviga livets förvandling i de Gudomliga Mysterierna!

+ + +

Dina livgivande Mysterier, o Herre, är ett ständigt, högt ljudande bevis om Din kärlek till oss syndare, ty denna Din gudomliga Lekamen bröts för mig och för oss alla! Detta Blod utgöts för mig och för oss alla! Herre, jag lovprisar Dina under i Dina Heliga Mysterier för Dina trogna, vilka jag låter ta del av dem. Jag lovprisar de otaliga helbrägdagörelser som jag har varit vittne till. Jag lovprisar Mysteriernas frälsande verkan i mig. Jag lovprisar Din barmhärtighet mot mig, som Du uppenbarar i dem och genom dem, Din livgivande kraft som verkar genom dem.

+ + +

De Heliga Mysterierna kallar man också för de Gudomliga Gåvorna, därför att vi för intet får dem från Herren. Vi får dem för intet och oförtjänt från vår sida. I stället för att straffa oss för vår gränslösa laglöshet, som vi uppenbarar varje dag, varje timme, varje minut, och låta oss gå under i den andliga döden, ger oss Herren i de Heliga Mysterierna förlåtelse och rening från synden, helgelse, själens frid, helande, hälsa till kropp och själ och allt gott, och detta endast efter vår tro.

Källförteckningen

”Livet i Kristus” Ett urval andliga råd ur fader Johannes dagbok ”Mitt liv i Kristus”·

Översättning – Gabriella Oxenstierna; Inledning – Matias Norström

Åsak, Sahlin & Dahlström AB, 1989.