Vi lever i denna mycket olyckliga värld. I en värld där galenskapen normaliseras, främjas och planteras i människans sinnen. Det mest effektiva sättet att vårda besatthet är genom sociala medier. Eftersom en person, särskilt en tonåring, som har hamnat i dessa nätverk, förlorar inte bara sitt kristna utseende, han förlorar även sitt mänskliga utseende. Han blir smittad med illviljans ande.
Vad är det som intresserar oss på sociala medier? Vi är nyfikna på hur andra människor lever: vad de äter, vad de har på sig, vilka rykten och skvaller sprids om dem. Ett barn som har fastnat i dessa nätverk kan inte ta sig ur det. Han förlorar sitt medvetande och hans personlighet ändras.
Det är som en alkoholberoende person som förlorar sin personlighet: hans tal ändras, han byter sina vänner, han luktar annorlunda och han talar ett annat språk. Naturligtvis blir en kvinna som har gift sig med en normal man förskräckt – “jag vet inte vad det är för man som hamnat i min lägenhet”.
För när han var frisk betedde han sig helt annorlunda, han var en annan person. Men flera år har gått, och alkoholen har raderat den tidigare personligheten. Alkoholen har skapat och uppfostrat en annan person som är omöjligt att leva med. För den personen är någon annan nu, han luktar annorlunda och beter sig annorlunda. Fast han förstår det inte själv och undrar: “Vad är det, varför?” Han har krav och klagomål på sin fru. Allt det här händer för att hon gifte sig med en annan man.
Fast i jämförelse med sociala medier gör alkoholen mycket mindre ont. För att sociala medier gör så att personligheten förändras mycket mer, jag skulle säga hopplöst. Personen blir besatt. Besatt av konsumtionslust, besatt av lättja och besatt av den världsliga anden.
Du kan inte tjäna två herrar. Det är omöjligt att tjäna världen och vara en vän med denna värld och samtidigt med Gud. Dessa sociala medier fångar och gör en person till sin egen, de utbildar honom i en världslig ande. Han tänker annorlunda, han talar det språket och han önskar det världsliga. Han blir en fiende till Gud. Han har varken styrka, lust eller tålamod att vara med Gud, eftersom hans tankar är genomsyrade av en världslig fientlig ande.
Naturligtvis bör detta hållas borta från barnen så mycket som möjligt. Det ska dröja så länge som möjligt innan de kommer i kontakt med denna ande, som kommer att ta deras själ i besittning. Det här är ett svårt arbete och en stor bedrift för föräldrar. En bedrift som de först och främst själva måste åstadkomma, eftersom “Detta slag kan icke drivas ut genom något annat än bön och fasta”. (Markus 9:29)
Det är omöjligt att föra en människas hjärta närmare Kristus utan avhållsamhet och utan att åkalla Guds nåd. Det är omöjligt att bli helad utan Kristus, och det är mycket viktigt för Kristus att en person gör vissa ansträngningar.
Människan behöver åstadkomma en bedrift – inte bara följa med strömmen. Avhållsamhet skulle kunna vara en sådan bedrift. Det är också viktigt att han skulle utföra bönens bedrift, då kommer Herren att lägga märke till hans själ, lägga märke till den personens behov, komma och bota honom från all orenhet.
Hjälp oss alla Herre!
Ärkepräst Jevgenij Popitjenko (Ryska Ortodoxa Kyrkan)